Offentlig sektor, det jordnära

Jag har börjat min introduktionsdagar som personlig assistent inom Huddinge kommun. Hittills känns det riktigt bra. Både brukaren och jobbarkompisarna känns kanon! Fem toasters!

Men allra bäst känns just själva formen. Detta är offentliga sektor när den är som bäst. Stabil, ordning och reda och utifrån individens behov. LSS är lite annorlunda än SoL. Personlig assistens är lite annolunda än hemtjänst.

Just nu känns det dessutom riktigt bra att slippa akademins tjafs. Jag trivs bättre i det jordnära, det som betyder något här och nu och som saknar den prestigespelet som professorerna står för. För det är viktigt att jobba i offentlig sektor.

Burma. Det är nog nu!

Inom mig finns en undran om någon eller något orsakade cyklonen i Irrawaddy, Burma av en orsak. Liksom ett nödrop ut i världen, för att decennierna av diktaturens förtryck ska synliggöras. För att omvärlden ska se hur fullständigt världsfrånvända militärerna i landet är. Hur de blundar, och att katastrofen i deras stängda ögon överhuvudtaget inte finns längre, nu när de har delat ut dvd-spelare och teddybjörnar till några utvalda invånare i de minst drabbade områdena.

Världen står och stampar, viss hjälp kommer in, ett tag, men till de värsta områdena kommer ingen hjälp, bara tjänstemän som konstaterar katastrofen. Självklart måste omvärlden ta på sig ett ansvar för att demokrati inte råder i Burma, den demokrati och öppenhet som hade behövts för att hjälpa cyklonens offer.

Efter att demonstrationerna i september slogs ner av militärjuntan, minskade uppmärksamheten kring Burma. Ändå hade något viktigt hänt: en ny generation i världen blev påmind om den fruktansvärda situation landet befinner sig i. När nu när naturkatastrofen skördar hundratusentals människoliv, gör det sig påmint igen. Vi ska inte glömma Burma, tycks någon säga, hur mycket militärjuntan än försöker tysta, fängsla och döda. Men måste det krävas hundratusentals människoliv för att försöka påminna världen om folkets lidande?

Detta är ännu en skam för världen.

Homoäktenskap snart verklighet!

Tänk, Norge hinner före Sverige!!! Fan!

Länge sedan sist

Hej, dags att börja blogga igen!

Nu är uppsatsen snart klar, eller rättare sagt är det bara bågra dagar kvar till deadline. Och: NEJ, det har inte varit smärtfritt! Förutom att nätterna numera alltid är sämnlösa mellan halv tre och fem, så inser jag mer och mer att universitet världen inte är ämnad för mig. Tyvärr! Däremot har jag upptäckt att BBC sänder skitbra radioprogram tidiga mornar! Nice!

Hur som helst tycker jag att ni ska läsa om Socialdemokratiska EU-kritikerns nystart i Folket i Bild! Så konstruktivt och upplyftande att äntligen få igång en politisk debatt om EU och inte fastna i JA och NEJ-diskussionen. Jag tycker att Mona ska hoppa på den debatten nu också! Vad vilja socialdemokraterna i EU?

Vi hörs!