Visar inlägg med etikett jämställdhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jämställdhet. Visa alla inlägg

torsdag, maj 10, 2007

Nationaldemokraternas förslag

Det senaste från Södertälje. Nationaldemokraterna i kommunen vill starta en "helsvensk" förskola, "som det var förr i tiden". Dagens förskola har dessutom för mycket jämställdhet och det ska inte finnas på deras förskola. "Kommunister vill göra män till kvinnor och kvinnor till män", är motiveringen.

Om det är något som är typiskt svenskt är väl just det där med jämställdhet, i alla fall skulle många i EU-länder säga det.

Om ni inte visste det så sitter de i kommunfullmäktige i Södertälje.

tisdag, februari 06, 2007

Feminismen är på väg tillbaka


Den går i vågor, feminismen.

Den fick motvind under år 2005, men den försvann inte. På grund av, eller tack vare borgarnas politik är jag övertygad om att den kommer att vinna ny mark. Faktum är att den inte kan undvikas längre. Även om nyhetsmedia inte gör de djupaste analyserna av vårdnadsbidrag och hushållsnära tjänster så finns det en ny ingång till frågorna.

Borgarnas anti-feminsitiska och destruktiva politik ger den feministiska rörelsen luft under vingarna, vatten på sin kvarn, kött på benen, eller hur man nu vill uttrycka sig. Jämställdhet är inte något alla håller med om och vill skapa. Borgarnas retorik är ihålig och ilskan som skapas av detta är ett konstruktivt motstånd.

I den tidigare regeringen fanns en konsensus om att så mycket mer skulle göras på jämställdhetsområdet. Problemet var att det gick för långsamt, att för få socialdemokratiska företrädare vågade driva frågorna och att vi inte var trovärdiga i många besvikna väljares ögon. Vänstern hade retoriken men inte utrymmet och miljöpartiet ville ha vårdnadsbidrag-light i kombination med deltidsarbete (inte särskilt förankrat i partiet som jag förstod det).

Inom socialdemokratin finns en enorm kraft av människor som brinner för rättvisa och jämlikhet mellan könen. Borgarnas provokation skapar, åtminstone för min generation, ett unikt läge att fylla möten, insändarsidor, bloggar och radioetern med diskussioner om och krav på ett större politiskt ansvarstagande för en feministisk politik.

För några veckor sedan gick Fi-dokumentären "Viljornas kamp". Dokumentären påminde mig om möjligheten att konkretisera en vision. Det här tror vi på, vi vet att många upplever samma sak, vi är trötta på att lyssna och anpassa oss efter vad de andra partierna ska göra, eller inte göra. Det är dags för ett feministiskt initiativ. Dokumentärern är ett exempel på den fria viljan att förändra något, den demokratiska rättigheten att göra det och det faktum att detta bara har börjat.

Hundra år av jämställdhetskamp är bara början, även om så många paradoxalt nog säger att det "borde" vara jämställt. De röster som generat skrattar åt och förlöjligar Feministiskt initiativ kommer märka att tiden kommer i kapp dem och då kan de stå där och säga att det "borde" vara jämställt. De kommer bara uppfattas som ihåliga.

Socialdemokratin ska driva frågor om jämställd föräldraförsäkring, jämställda löner, integrerad arbetsmarknad, avskaffandet av våld mot kvinnor m.m. Och perspektivet ska genomsyra hela politiken, varje fråga som diskuteras och varje beslut som tas. Det finns så oändligt många medlemmar i partiet, facket och sidoorganisationerna som har visioner om hur detta ska göras. Rebella är ett exempel.

Feministiskt initiativ är inspirerande. De är en förebild i en av feminismens vågor. Dessutom får de 400 000 kr i etableringsbidrag i år. Nii vet väl att pengar ger inflytande och makt.

tisdag, januari 23, 2007

Borås Tidnings ledare!

Oj, aldrig någonsin trodde jag att moderata Borås Tidnings skulle publicera en ledare som fick mig att jubla!

Ledarskribenten kommenterar de faktum att bland kommunens förvaltningschefer och vd:ar i kommunala bolag är 23 män och fyra kvinnor, samt att bland de fem kommunalråden finns bara en kvinna: partikamrat Lena Palmén.

Ledaren jämför dagens diskussion mellan 90-talets debatt om kvinnliga chefer. Då slog man fast att 79 procent av alla svenska män absolut inte kunde tänka sig en kvinnlig chef och att 63 procent av alla kvinnor inte heller kunde det. Idag låter det helt annorlunda, tack och lov! En helt annan typ av problematiserande finns hos arbetsgivaren t.ex. om att kraven är för höga, att vi fortfarande har fördomar om hur en chef måste vara, att det är svårt att kombinera barn och chefsarbete.

Tidningens ledarsida slår fast:
"Jämställdhet kommer inte flygande av sig själv, det krävs en medvetenhet om att man faktiskt vill förändra. Förhoppningsvis kommer den att synas i den handlingsplan som nu arbetas fram av kommunen. Guldkommun i all ära, men ska det vara kvalitet helt igenom går det inte att endast förlita sig på manlig kompetens på de högre posterna."

JAG JUBLAR!!!