Offentlig sektor, det jordnära

Jag har börjat min introduktionsdagar som personlig assistent inom Huddinge kommun. Hittills känns det riktigt bra. Både brukaren och jobbarkompisarna känns kanon! Fem toasters!

Men allra bäst känns just själva formen. Detta är offentliga sektor när den är som bäst. Stabil, ordning och reda och utifrån individens behov. LSS är lite annorlunda än SoL. Personlig assistens är lite annolunda än hemtjänst.

Just nu känns det dessutom riktigt bra att slippa akademins tjafs. Jag trivs bättre i det jordnära, det som betyder något här och nu och som saknar den prestigespelet som professorerna står för. För det är viktigt att jobba i offentlig sektor.

Burma. Det är nog nu!

Inom mig finns en undran om någon eller något orsakade cyklonen i Irrawaddy, Burma av en orsak. Liksom ett nödrop ut i världen, för att decennierna av diktaturens förtryck ska synliggöras. För att omvärlden ska se hur fullständigt världsfrånvända militärerna i landet är. Hur de blundar, och att katastrofen i deras stängda ögon överhuvudtaget inte finns längre, nu när de har delat ut dvd-spelare och teddybjörnar till några utvalda invånare i de minst drabbade områdena.

Världen står och stampar, viss hjälp kommer in, ett tag, men till de värsta områdena kommer ingen hjälp, bara tjänstemän som konstaterar katastrofen. Självklart måste omvärlden ta på sig ett ansvar för att demokrati inte råder i Burma, den demokrati och öppenhet som hade behövts för att hjälpa cyklonens offer.

Efter att demonstrationerna i september slogs ner av militärjuntan, minskade uppmärksamheten kring Burma. Ändå hade något viktigt hänt: en ny generation i världen blev påmind om den fruktansvärda situation landet befinner sig i. När nu när naturkatastrofen skördar hundratusentals människoliv, gör det sig påmint igen. Vi ska inte glömma Burma, tycks någon säga, hur mycket militärjuntan än försöker tysta, fängsla och döda. Men måste det krävas hundratusentals människoliv för att försöka påminna världen om folkets lidande?

Detta är ännu en skam för världen.

Homoäktenskap snart verklighet!

Tänk, Norge hinner före Sverige!!! Fan!

Länge sedan sist

Hej, dags att börja blogga igen!

Nu är uppsatsen snart klar, eller rättare sagt är det bara bågra dagar kvar till deadline. Och: NEJ, det har inte varit smärtfritt! Förutom att nätterna numera alltid är sämnlösa mellan halv tre och fem, så inser jag mer och mer att universitet världen inte är ämnad för mig. Tyvärr! Däremot har jag upptäckt att BBC sänder skitbra radioprogram tidiga mornar! Nice!

Hur som helst tycker jag att ni ska läsa om Socialdemokratiska EU-kritikerns nystart i Folket i Bild! Så konstruktivt och upplyftande att äntligen få igång en politisk debatt om EU och inte fastna i JA och NEJ-diskussionen. Jag tycker att Mona ska hoppa på den debatten nu också! Vad vilja socialdemokraterna i EU?

Vi hörs!

Uppsatsen i full gång!

Nu börjar uppsatsskrivandet på allvar. Ärligt talat, jag är lite skraj. Kommer ämnet fungera? Jo, det tror jag. Är metoden ok? Där tvivlar jag. Jag tänkte använda bloggen som en "skriva av sig när det känns jobbigt"-anslagstavla. Vi kan ju se om det blir intressant.

Ämnet är obetalt arbete, nej inte volontärarbete, och syftet är att undersöka vad det obetalda arbetet har för betydelse för hälsan inom olika socioekonomiska grupper (läs klass).

Idag börjar den systematiska sökningen. Jag har kopierat sökformulär/blanketter för att dokumentera hur jag söker. I morgon, eller på torsdag, ska jag skriva ut de vetenskapliga artiklar som inkluderas i mina kriterier. Nordiska studier är ett kriterium.

Till bakgrunden/inledningen har en del material hittats, exempelvis Jämställdhetens pris som är riktigt relevant, och även en del vetenskapliga artiklar. Det blir mycket sociologi, vilket känns bra inför masterprogrammet på CHESS, fast där är man ju inte säker på att komma in.

Problemet med uppsatsen är nog främst metoden litteraturstudie, en form av översiktsstudie är tanken, men jag kan inte riktigt se det framför mig...

Övrig uppdatering i livet:
- Tomas och jag skriver lägenhetskontrakt idag, på tvåan i Vårby! Gött!
- Min syster fick en Kornelis igår kväll, så nu är jag en enormt STOLT moster! Underbart!
- I påsk ska jag lägga golv och skriva uppsats.
- Om någon har sommarjobbstips är det varmt välkommet! Men det får inte vara hemtjänstjobb i ett privat företag i Nacka kommun, eller någon annanstans heller för den delen.

Ännu en ny term från borgarna att lära sig: RESURSJOBB!!! Och dem som raljerade över sossarnas plusjobb. Ja ja, nu ser de hur lätt det är att regera ett land.

116-3

Kort inlägg om stor konflikt

Gaza -Israel 100-1

Ge palestinierna rätten att skapa ett eget land med demokrati och välfärd. Det är den enda lösningen.

Elaine rules!

Elaine Bergqvist är verkligen en grym tjej! Jag var och lyssnade på henne i december. Läs om henne i DN idag! Förebild!

Om individualiserad föräldraförsäkring

Se det som ett erbjudande att vara hemma med ditt barn i ett halvår med 80 procent av din lön. Inte som en piska.

Josefin Brink är riktigt bra!

Kommentar på Uppdrag granskning...

Facket behövs mer än någonsin. Då handlar det om att vara på plats, och att ha en omvärldsanalys som stämmer. Samtidigt handlar det om att inte försvaga facket, som borgarna gör. Snarare att utveckla facket.

Sossarnas problem är att den här utvecklingen började för länge sedan, och att ingen beredskap, eller ens kunskap om det har funnits. Arbetsgivarna riskerar tydligen väldigt, väldigt lite genom att uttnyttja papperslösa flyktingar. Kanske kan Sven-Otto Littorin göra något på det området. För Frida Johansson Metso är det så lätt att säga att vi ska ha fri arbetskraftsinvandring. Och salladsbar-bruden tycker att facket är läskigt och företaget är personligt.

Varför vill inte människor vara med och stötta facket istället? Legitimitet för facket finns idag, men den måste bli starkare. Och solidariteten!

Var inte hela debatten mest ett politiskt spel...? Det kändes så... Fast ämnet var väldigt väldigt viktigt. Och jag önskar att personer som de på Salladsbaren vid Stureplan kunde inse sin uppgift i detta. Att ställa upp! Solidaritet.

Att skapa nyheter om Cuba och Maria W

Nyhetsmedia förundrar alltid!

Jag kom hem vid ett-tiden efter ett Friskispass där min insats inte kommer gå till historien som den mest ansträngande, och då är förstanyheten att Maria Wetterstand inte vill att Sverige ska lämna EU. SURPRICE!!! Det påminner om förra veckans rapportering att Fidel Castro lämnar presidentposten. Media försökte få det till en sensationsnyhet, men det gick inte så bra. Utrikeskorrar i USA stod och rapporterade på TV om att man inte riktigt visste vad som skulle hända nu och att det var ovisst läge och att osäkerheten var stor. Så upprepade man ju naturligtvis i brist på annat, för alla visste ju egentligen att läget var oförändrat, att Raul skulle ta över. Men det var som att media jobbade på tesen att en stor förändring var på gång, men där gick de på en nit. Media är bra på att "skapa" nyheter, men ingen "skapar" nyheter om Cuba.

Att mäns risk att få hjärtinfarkt är desto mer intressant. Se där, genom förebyggande insatser gör vi ENORM skillnad, så kom igen, vi måste satsa mer på det.

Lovar att blogga några gånger till idag. Ska se om det går att skapa liv i bloggtänkandet...

Tipsar lite om bokrean!

Litteratur är viktigt!

Jag lyssnade på Kulturnyheterna på P1 igår och där diskuterade dem Bokrean som fenomen, att man alltid kom hem med en massa böcker som man inte ville ha egentligen. En av journalisterna skulle enbart köpa två böcker, Fallen av Joyce Carol Oates, och Babes in Beijing av Rachel Dewoskin, och inget annat underströk hon. Jag älskar Oates och modern litteratur om Kina är riktigt spännade, så jag bestämde mig för att göra samma sak. Sedan blev det en bok till min kommande systerson också. Såklart!

Vad köpte ni på bokrean förresten? (nu vill jag ha svar, Blondinbella får en massa svar på sådana frågor)


Tips att kolla in! Jag har börjat bli grymt imponerad av bibliotekarier.
http://folkhogskolebiblioteket.blogspot.com/
www.ivarlopriset.se

Vad ska jag göra med bloggen???

Jag borde verkligen göra något åt den här bloggen!!! Ska jag bli en working-class-Blondinbella, eller rättare sagt en middle-class? Det kanske är intressant när jag är på Friskis & Svettis, när jag handlar något i Skärholmens galleria eller köper en kebabtallrik på Vårby Pizzeria.

Eller ska jag ha min uppsats om sambandet mellan det obetalda arbetets betydelse för hälsa bland kvinnor och män i olika socioekonomiska grupper? Någon kanske skulle tycka att det var kul att höra om mina röriga tankar som mest går ut på att förminska min egen intellektuella kapacitet.

Eller ska det bara vara en anti-borgarna blogg?? Jag kunde berätta hur borgarna i stadshuset fixar ett bokslut där alla siffor ser lysande ut, samtidigt som verksamheterna, särskilt förskolan och äldreomsorgen, har stora sparbeting.

Jag har helt klart insett att folk mest gillar att läsa om folks privatliv. Så kanske skulle man inleda någon form av kombination...

Ett ärligt försök att privatisera bloggen...

Min helg var helt otroligt trevlig. Efter fredagens föreläsning om innehållsanalys (lärorikt) skyndade jag till banken i Skärholmen för att ta ut pengar till datorn som väntade på att bli hämtad på Nära Dig mitt emot min lägenhet. Oerhört smidigt att köpa datorer via nätet. Rekommenderar inet.se! Leverans dagen efter.

Hoppade in i duschen, fixade mig och lyssnade på sossarnas seminarium om hälso- och sjukvården på SVT24. Sedan rusade jag till tunnelbanan och mötte upp med Ann och Tomas, och så åkte vi till Uppsala och såg Bitterfittan på Stadsteatern. Det var en dramatisering av Maria Svelands roman, och det var verkligen en riktigt bra föreställning. Sedan käkade vi thailändskt och sedan mötte vi Maria, Johan och Alf och drack champange för att fira att Uppsala får mp-kongressen år 201o. Sedan åkte vi hem, och däckade...

På lördagen var det Rebellas årsmöte, och vi valde ny styrelse och planerade kanonverksamhet för våren. Och nu har man åter en styrelsepost, det var ett tag sedan. Sedan åt vi libanesisk lunch och det var ljuvligt gott. Och sedan gick jag över gatan till ABF-huset och mötte Ann och var med på utdelningen av Ivar Lo-Johansson stipendiet. Pristagarna var Åsa Linderborg och Göran Greider. Deras samtal om skönlittertur, politik och arbetarlitteratur var otroligt givande och gav hopp! I pausen hälsade jag på Jan Myrdal. På kvällen kom min kompis Jenny och vi åt ljuvlig mat som Tomas lagat. Sedan drack vi moijto och öl, och så kom Johan och vi kollade Melodifestivalen och jag blev glad för att Frida gick till final. Sedan diskade jag, för jag hatar när det är en massa disk kvar till morgonen. Sedan somnade jag.

På söndagen åt Tomas och jag en riktigt god och lång frukost, och läste SöndagsDN . Sedan hämtade jag min laptop från Nära Dig-butiken. Sedan tog jag och Tomas en söndagspromenad och sedan handlade vi mat på Coop i Skärholmen. Sedan satte jag mig med ansökan till Sommarforskarskolan och fick ångest över att behöva motivera varför just JAG ska komma in på kursen. Hatar sånt! Resten av kvällen umgicks jag med Tomas.

Jaha, så nu vet ni, och ni bryr er...NOT! Ööö, måste komma på vad jag vill göra med bloggen....

Aktiv bostadspolitik v.s. på marknadens villkor.

Idag ska jag ringa hyresvärden och fråga om jag kan ta över kontraktet på hyresrätten där jag bor i andrahand. Det är nervöst.

SCB kom med siffror för några dagar sedan som visar att bostadsbyggandet minskade kraftigt förra året.

Stockholms stad
År 2006 byggdes 8 434 bostäder. År 2007 byggdes 2 911 bostäder.

Stockholms län
År 2006 byggdes 15 390 bostäder. År 2007 byggdes 8438 bostäder.

En viktig anledning är att de statliga bostadssubventionerna avskaffades den 1 januari 2007.

Aktiv bostadspolitik v.s. på marknadens villkor.

Klasshat på nätet!

Klockan 23:30 skickade jag in mitt enskilda examinationsarbete för kursen i kvalitativ metod, som jag inte alls förstått var superviktigt för kommande betyg. Trodde dessutom att det skulle lämnas in på fredag, inte tisdag. Det finns ingen struktur just nu. Allt är på en gång, två kurser och en C-uppsats. Svårt att hitta rutiner och bra arbetsklimat då. Så jag missförstår alla instruktioner, medvetet eller omedvetet...vet inte, och de senaste dagarna är det bara jag, katten och datorn som umgåtts.

Sedan har jag gjort världens upptäckt! Nä, inte så märkvärdig, mest tragisk. Sverige har fått sin egen Paris Hilton, av äkta vara. Dessutom en partipolitisk sådan. Ja, ni gissade rätt, moderat. Hon heter Blondinbella, eller Isabella Löwengrip, sug på den ni, och självklart, jag upprepar, SJÄLVKLART kallas hon Bella av sina vänner som i sin tur heter Lollo, Noppe, Challe och ja ni vet resten. Det är hennes blogg jag läser dagligen. Hon blir bara värre och värre för varje dag, och därmed bli jag överraskad varje gång för jag tänkter "nä, nu är det nog slut", men så dyker det upp något om egen massör, om pappa som beställer skidresa till Åre (fast då blir Bella ledsen att det inte är till franska alperna) och om hur Expressen i morgon onsdag kommer att publicera en debattartikel av henne. Jag ska läsa, det kan du ge dig faan på!

Det bästa med Bella är hon ger mig riktigt jävla klasshat när jag sitter här på min kammare och bara stirrar i böcker och letar vetenskapliga artiklar på PubMed. Tack för det, damen! Hoppas att morgondagen inte blir alltför jobbig med träning på SATS, nopping av ögonbryn (Hon gör det på salong såklart), spa-behandling eller kanske en lunch på Stureplan. Själv är det medelpass på Friskis, plugg och resterna av korvgryta som gäller för mig. Älskar den jämförande metoden i alla lägen!

Var finns vår lojalitet i ägarsamhället?

Naomi Klein skriver om ägarsamhället och klassmedvetenhet, och hon är optimistisk. I alla fall över läget i USA. Själv är jag mindre optimistisk när det gäller läget i Sverige. Inte minst när det gäller bostad. Vi ska äga, då ändras också våra lojaliteter långsamt men säkert.

Hyresrätterna säljs ut, människor ska demonstrera i protest idag kl. 18.00 vid Stockholms stadshus. Själv ska jag på visning av en 2:a på 53 kvm på Tenstaplan den tiden. Husen är nybyggda, lite snyggare ni vet, för att höja statusen i området, ni vet. Visst kan det verka fint, men när man ser hyresavgiften är det inte lika kul, bara lite mer exkluderande, bara lite mer apartheid mot människor som inte har pengar, bara lite men ändå så mycket. Sex tusen spänn per månad är 6000 kr per månad. För en tvåa, i Tensta. För att höja statusen, ni vet.

Jag borde flytta hem.

Vårdvalet fortsätter

Nu slutar cheferna på vårdcentralerna i Flemingsberg, Skärholmen och Alby. Varför? Jo, för att de ekonomiska förhållandena är katastrofala. Vårdval Stockholm ger ingen särskild ersättning för att invånarna området har stor ohälsa och är socialt utsatta. Det får konsekvenser på flera plan. De slår mot de mest utsatta, borgarna har lyckats. Läs artikeln i DN idag.

Sabuni gör vad hon är förväntad att göra.

Förvånad över att en borgerlig regering tar bort lagen om att alla arbetsplatser med fler än tio anställda ska ha en jämställdhetsplan?

I'm not!

RIKTIGT RIKTIGT GRYMMA TJEJER!!!

Alvendal vill bara sälja ut

Det är inte roligt att bo i Stockholm längre, känsla av att inte höra hit blir bara starkare för var dag. Det handlar inte så mkt om dialekt, eller ursprung, utan om min ekonomiska situation. Jag är inte önskvärd här, det blir allt mer uppenbart.

Om det hade räckt med att en semla numera kostar 25 kr. Men det gör det ju inte. Denna vecka har protesterna mot utförsäljning av Stockholm Stads hyresrätter kulminerat. Bostadsborgarrådet Kristina Alvendal möttes av burop av demonstranterna utanför stadshuset i måndags. Lyxrenoveringar av miljonbostäder, tvångsförflyttning, rekordstora hyreshöjningar, och allt färre hyresrätter.

Vi hör inte hit! Inte unga, inte gamla, inte lägre medelklass, inte vi som inte kan, eller vill, köpa en bostadsrätt. Vi ska inte vara här. Vi är inte önskvärda. Om fem månader står jag utan bostad, och jag undrar hur lätt det ska bli att hitta en hyresrätt som inte kostar 6000 kr i månaden och som inte ska bli bostadsrätt om en månad.

Läs en sammanfattande artikel. Det gör ont!