Females in Front

Små små steg...

Carema, Schlaug och Clownen Manne

Idag är jag på ett så helvetiskt dåligt humör, och det är tur att inte fler behövt komma i min väg. Så jag hoppar över Rebellamötet i kväll för att skona bra folk.

Anledningen var kanske artikeln om privatisering av öppenvårdspsykiatrin i södraöstra Stockholm. Vi talar ofta om EFFEKTIVISERING i samband med privatisering. Och minsann...vårdföretaget Carema, som tar över verksamheten ska minska personalstyrkan från 207 st till 150 personer. Utan att minska kvalitén?

Sedan undrar jag varför Birger Schlaug alltid blir inbjuden till Studio Ett när miljöpartiet ska diskuteras. Det måste ju finnas andra skribenter med MP-värderingar. Eller?

I övrigt kan jag säga att det är rätt coolt att gympa på Hornstull, när både Clownen Manne och Maja Lundgren (Myggor och tigrar), gör en sällskap. En dag var Miss Universum också där, fast då lyckades jag trampa henne på foten. Sådär...

Imorgon är en annan (bättre) dag. Tror jag.

Bild från: kulturpool.se

En ny energihegemoni

Igår var jag på ABF och det andra seminariet i serien om Den ekonomiska krisen. Inbjudna var Joakim Palme, Anna Hedborg och Ylva Johansson. Det var en bra sammansättning av personer: en med vetenskapligt perspektiv, en med ett tjänstemannaperspektiv och historiskt perspektiv på politiken, samt en person som sitter i opposition mitt i dagens kris.

Bl.a talades om stigberoende, om hur människor bli vana vid det nya, tidigare helt orimliga saker. Stigberoendet, eller hegemonin, det som gäller i samhället, är en anpassning med tiden efter situationen. Ta sysselsättningen exempelvis. År 1982 hade vi en arbetslöshet på 2,6 procent, vilket utmålades som en SKANDAL enligt LO. Idag är detta drömnivåer som ingen längre vågar hoppas på. Självklart ses den permanenta höga arbetslösheten som ett problem, men ordet skandal hörs inte. Samtidigt var det jobbpolitiken som orsakade sossarnas valförlust, enligt många.

Det är svårt att inte dra paralleller till dagens regeringsbeslut om att riva upp beslutet om att inga nya kärnkraftsverk ska byggas. På 70-talet hade detta varit SKANDAL och ett grovt brott mot folkomröstningen. Idag visar undersökningar att folk är positiva till kärnkraft, olyckorna i Tjernobyl och Harrisburg är minnen blott. Det händer inte här. Och eftersom media inte lyckas upplysa om andra risker med kärnkraften, eller dess ohållbarhet, så tycker man väl att det är ok. Vi slopar tron på förnybara energikällor, och tron på att Sverige kan gå i främsta ledet när det gäller att utveckla framtidens energi. I borgarnas Sverige har vi slutat tro att vi kan. Vi lägger oss platt för kärnskraftslobbyn.

Och en annan viktig sak som sades igår: Det är svårt att vrida tillbaka utvecklingen, svårt att återfå tron på låg sysselsättning och generell välfärd. Och enligt mig, svårt att åter komma in på banan som ett av det mest progressiva länderna i världen när det gäller att utveckla förnybara energikällor.

Bra jobbat Centern!

Wijkman ställer frågorna!

Tack och lov finns det KD-folk som faktiskt ställer de svåra frågorna, problematiserar och tänker på framtiden.

"Göran Hägglund [...] tror på en utbyggnad av vindkraft och energieffektivisering, som motsvarar dagens elproduktion från kärnkraften. Därför är det svårt att förstå varför Hägglund vill bygga ny kärnkraft anser Anders Wijkman." sr.se

Grattis Göran! Du slapp de svåra frågorna.

De senaste dagarnas debatt om kärnkraftens framtid i Sverige har skapat stora frågetecken kring hur långt tyckandet får gå i Sverige. Ofta blir journalisterna anklagade för att inte pressa politiker tillräckligt mycket i diverse sakfrågor, och gällande kärnkraften är detta mer påtagligt än i någon annan fråga.

Göran Hägglund (KD), kan stå i Aktuellt studion och "tro" att vi behöver kärnkraften. Punkt! Något annat sa han egentligen inte igår. Han behöver inte presentera några kostnader för att bygga nya kärnkraftverk. Inte heller hur lång tid utbyggnaden ska ta, eller hur mycket förvaringen av förbrukat uran kommer att kosta, eller var det ska förvaras. Han behöver inte ens svara på frågan vilken inverkan en sådan satsning kommer att ha på den förnybara energins framtid. Argumentet att "för klimateffektens skull" räcker, utan en enda följdfråga om de koldioxidutsläpp som HELA processen kring kärnkraften orsakar.

Kärnkraftsfrågan är en fråga om ideologi, men aldrig någonsin får man bli så blind att man inte tar reda på olika kunskap kring sakfrågan. Kärnkraftsfrågan är alldeles för viktig, och farlig för att användas som en retorisk pamflett i viljan "att bevara jobben". Den är dessutom alldeles för viktigt för kommande generation för att slarvas bort i oviljan att ta itu med de svåra frågorna. Hägglund har ingen plan för framtiden, han ägnar sig enbart åt populism, och viljan att stanna kvar i riksdagen efter valet.

Och sålänge journalister som ställer de svåra frågorna inte syns i nyhetsmedia så kommer han undan. Grattis Göran! Du slapp de svåra frågorna.

Bomb i Vårby gård

I går morse när jag gick till tunnelbanan låg långa remsor av polisens avspärrningsband längs vägen. Något hade hänt under natten, helt enkelt. Senare på kvällen rapporterade ABC-nyheterna att en "misstänkt" bomb hade placerats utanför poliskontoret i centrum. Till historien hör att poliskontoret faktiskt sprängdes förra året dagarna innan det skulle öppna. Fast då var "bomben" inte lika "tydlig" så att säga.

Bild lånad av svt.se