söndag, december 10, 2006

Ekonomipris, jämviktsarbetslöshet och räntehöjning

Socialdemokratiska studentförbundet vill att Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne avskaffas. Istället bör ett rättvisepris till Alfred Nobels minne inrättas. Rättvisepriset delas ut till en person eller organisation som gjort betydande insatser för ökad ekonomisk rättvisa i världen.

Jag vet inte riktigt om jag håller med. Själv var jag inte med under diskussionen som FS hade. Detta ekonomipris leder faktiskt årligen till en debatt som på ett ganska uppfriskande vis synliggör skillnaderna i synsätt på ekonomisk politik. Edmund F Phelps åsikter/forskning om en s.k. jämviktsarbetslöshet utgår från inflationsbekämpningens överordnade ställning gentemot full sysselsättning. Just denna ståndpunkt, oundvikliga "sanning" eller om du så vill kalla det rena rama nyliberala skitsnacket är faktiskt en numera etablerad dogm som även mitt kära parti behöver anpassa sig efter.

Vi kan konstatera att det svenska samhället faktiskt, ekonomiskt sett, har råd med en arbetslöshet en bra bit över 4 procent. Den svenska ekonomiska tillväxten är ju rekordstor trots en rätt stor arbetslöshet. Enligt Phelps skulle vi antagligen befinna oss på någon sorts jämviktsarbetslöshet i dagsläget. När Riksbanken höjde räntan i fredags var det just en preventiv åtgärd för att förhindra överhettning i den svenska ekonomin. Detta går också att se som ett direkt svar på de senaste veckornas arbetsmarknadssiffror. Efterfrågan på arbetskraft är stor.

Innan ekonomiska klubben i P1 lades ner (trist, det var kul att få ta del av nationalekonomernas forum) konstaterade medlemmarna där att nästa år skulle innebära en stor risk för överhettning och att de förväntade sig att riksbanken hann ingripa innan inflationen rusade iväg. Samtidigt kunde man höra Littorin tala om full sysselsättning, inte alls jämviktsarbetslöshet. Faktum är ju att Littorin och Reinfeldt kommer att ha samma inflationsmål från riksbanken att kämpa med som den socialdemokratiska regeringen.

Är då inte det enkla svaret på hur regeringen Reinfeldt ska lösa detta dilemma att en låglönemarknad på allvar kommer att utvecklas i Sverige? Det går dessutom hand i hand med sänkning av a-kassans ersättningsnivåer. "Det är bättre att leva på 100 procent av sin lön istället för 80 procents ersättning", som Littorin sa till Wanja när hon kom dragandes med en kvartsmiljon underskrifter mot a-kasseförändingarna. Han kan säga procentandel utan att behöva ange det i kronor.

Att moderaterna är det nya arbetarpartiet (inte arbetarepartiet) är därmed klarlagt. För att "klara" inflationen ska löner sänkas. Borgarna går den vägen och det visste vi, fast de ändrade retoriken och fick det att låta som om makten skulle återgå till arbetare. Men så var det inte, så kommer det inte att bli. Arbetslöshetens utanförskap kommer bara att bytas ut mot en ännu större maktlöshet där du ska vara nöjd med 100 procent.

Inga kommentarer: