Att invänta Prideparaden i eftermiddags var varmt och svettigt, och kanske var inte heller platsen så strategisk eftersom det tog närmare en och en halv timme för tåget att komma upp till Södermalmstorg. En bättre plan hade varit att se tåget i stan och sedan tagit t-banan till Slussen och åkt buss till Nacka för att hinna i tid till jobbpasset. Då hade jag kanske hunnit se alla sossar och fackföreningsmänniskor också.
Nu var det i alla fall alldeles fantastiskt roligt att se så långt som jag hann. Och fick dessutom en kram från Aina som gick i tåget! Tack!!!
Att tjoa och tjimma så mycket som möjligt, och applådera och dansa i takt till musiken, det är det som gäller även för publiken. Att visa sin uppskattning och sitt stöd och framför allt ha en jäkligt rolig parad! Ljuvligt!
Nu var det i alla fall alldeles fantastiskt roligt att se så långt som jag hann. Och fick dessutom en kram från Aina som gick i tåget! Tack!!!
Att tjoa och tjimma så mycket som möjligt, och applådera och dansa i takt till musiken, det är det som gäller även för publiken. Att visa sin uppskattning och sitt stöd och framför allt ha en jäkligt rolig parad! Ljuvligt!
Allt var kanon till dess att att mannen som formellt är ansvarig för landets finanser dök upp i Muffarnas del av tåget. För då spårade en viss Johanna ur lite grann och började ropa: "Alla tillsammans!, Alla tillsammans! Alla tillsammans!" rakt i finansministerns face. Jag vet inte riktigt varifrån jag fick det, men lite inspirerad av "Alla ska med!" måste jag ju ha varit. Efteråt rusade pulsen i 180 och jag insåg i det ögonblicket hur jävla mycket jag hatar borgarna och deras politik och vad de gör med Sverige. SÄPO lär ha ögonen på mig nu...
Endast en kväll kvar på jobbet nu. Helt otroligt!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar