Fick en fråga av E-lo om hur privatisering av vården påverkar det förebyggande hälsoarbetet och svarade...

Ojoj, det är mitt favvoämne!!! Det händer ju jättemycket på det området i Sverige dessutom.

När det gäller primärvården/vårdcentraler är det allra tydligaste hur det strider mot förebyggande insatser. Om du googlar på Vårdval Stockholm, och vad hur kritiken mot den reformen låter så får du nog många träffar.

Det handlar om tre saker:

1. Upptagningsområde

2. Ersättning utifrån den sociala sammansättningen

3. Behov kontra efterfrågan

1. I och med att upptagningsområdet försvinner inom privatiserad verksamhet försvinner också de generella insatserna och den uppsökande vården. En privat vårdcentral erbjuder knappast invånare i Vårby gård gratis blodsockertest i syfte att förebygga diabetes. De gör hellre reklam på stan för hur bra deras vårdcentral är.

2. Vilka privata vårdcentraler är intresserade av att locka till sig patienter som är multisjuka? I ett system med fri etableringsrätt av vårdcentraler, som Vårdval Stockholm, får man ersättning per patient. Ju snabbare besök och behandling, ju fler patienter, ju mer ersättning. Det kan ju låta krasst, men även läkare i Stockholms läns landsting menar att incitamentets för att driva vård helt har förändrats i samband med årsskiftet. Dessutom får vårdgivarna inte längre ersättning utifrån om man är etablerad i ett område med social utsatthet. En folkpartist här menade att fattigdom och ohälsa inte hör ihop. Den slutsatsen har hon säkert mycket evidens för. I Vårdval Stockholm ger man bara ersättning per patient, och korrigerar om det är ett barn eller en gammal patient. Då får man högre ersättning. Vårby vårdcentral förlorar en femtedel av sin ersättning i och med reformen. Jävligt tufft läge. Dessutom har psykologer och annan icke-rent medicinsk kompetens avskedats från de flesta offentligt drivna vårdcentralerna i samband med reformen, eftersom vårdcentralerna numera inte har råd att ha den kompetensen. Lagarbetet kring patienten är bortblåst, för den blir för dyr i ett marknadsorienterat system.

3. Den fria etableringsrätten och marknaden för vård i Stockholm ska ge valfrihet att välja vårdgivare. Den rätten är dock villkorad på en mängd olika sätt. Vårdgivare etablerar sig där efterfrågan är störst, där kunderna är friskast och där efterfrågan är störst. Det finns ju en mängd studier som visar på att även om är mer sjuk söker man inte mer vård för det. Jag tycker jämförelsen mellan höginkomstländer och låginkomstländer är bra. Var finns flest sjukvårdspersonal? Var är resurserna för vård störst? Var är sjukdom och ohälsa störst? Behov och efterfrågan går verkligen inte samma väg här.

Jag tycker också att du ska titta på HSL här, eftersom dagens praxis inom dagens hälso- och sjukvården strider grovt mot dess paragrafer. Privatiserad vård tjänar ingenting på att förebygga sjukdom och ohälsa, snarare tvärtom. Privatiserad vård arbetar inte för att nå de med störst behov. De etablerar sig norr om Slussen i Stockholm, för där är efterfrågan störst. Men ohälsan är i sin tur störst söder om Slussen.

Den medicinska kompetensen är också hotat. Kolla gärna upp studien från Vårdval Halland också, den kom i mellandagarna och visade att konsumtionen av antibiotika ökat markant sedan reformen genomfördes. Behovs- eller efterfrågansstyrning? "Jag byter vårdcentral om inte du skriver ut antibiotika till min onda hals så att jag kan jobba imorgon."

Duger de reflektionerna?