torsdag, augusti 09, 2007

Den fina valfriheten

Sommaren 2007 var en skitsommar för mig. I Nacka kommun finns närmare 50 olika hemtjänstföretag och i ett av dem jobbade jag. I Nackas kundvalssystem väljer de äldre själv vilka utförare de vill ha. Det kallas valfrihet.

På min arbetsplats fanns inget kollektivavtal, ingen personalstyrka som höll ihop, ingenstans där kritiken mot orealistiska tidscheman kunde kanaliseras. Där fanns heller inga möjligheter till vidareutbildning, eller förmån att motionera till reducerat pris. Under mina sju veckor byttes aldrig handduken på toaletten, tvål saknades och toastolen luktade kiss. Köket var en skrubb.

Min arbetsplats fuskade konstant med besöken hemma hos ”kunderna”. En halvtimme blev en kvart, en kvart blev fem minuter. Vissa scheman drog ihop två halvtimmesbesök till en kvart, utan körtid mellan ”kunderna”. För att hinna med arbetet krävdes övertid och 15 minuters lunchraster. Om man skrev upp det på tidsredovisningslappen fick man alltid förklara varför för chefen.

Det handlar ju om valfrihet. Att ”kunden” själv ska välja företag, och det låter fint, eller hur? Men hur fint är det när all personal saknar kunskaper om vårdhygien, lyftteknik eller etiskt förhållningssätt i vården? Hur fint är valfrihet när arbetskraften saknar utbildning i de mest grundläggande omsorgskunskaper som borde vara självklart inom hemtjänsten? Hur bra är valfriheten när den medicinska vården och omsorgsprocessen separerats och ingen personal ens träffat ansvarig distriktssköterska, än mindre fått delegering för medicingivning eller stomibyte? Vad är valfrihet när brott mot hälso- och sjukvårdslagen begås dagligen i den kundvalsmodell som finns i Nacka? Den som kan svara på dessa frågor, kanske också kan svara på varför sommaren 2007 blev en skitsommar för mig.

7 kommentarer:

Mona Nasser Aldin sa...

jag gillar alltid att läsa din blogg, kram

RikardNielsen sa...

Läser detta inlägg med stort intresse. Det verkar ju som att privatersingar i detta fall klart försämrar vårdkvalitén men samtidgit hör man mycket dåligt om kommunal äldrevård också.

Håller den kommunala äldrevården/hemtjänsten i din mening en bättre kvalité än denna privatiserade typ?

RikardNielsen sa...

Det låter som privatseringen av hemtjänsten fått katastrofala konsekvenser.

Samtidigt hör man ofta talas om brister i kommunal hemtjänst och liknande också?

Är enligt din mening den kommunala hemtjänsten t.ex. i Marks eller Borås kommun relativt bättre än den privatiserade typen i Stockholm?

Johanna Falk sa...

Absolut!

Camilla sa...

Om du hade jobbat på Solgården i Göteryd så skulle du få se utmärkt kommulat äldreboende. Visst, mycket förändringar men det luktar alltid gott. Luktar urinen lite för starkt, ja, då tar vi urinprov så snabbt som möjligt. Doktorn kommer med jämna mellanrum och pratar med aktuella patienerna, frissan kommer lite och då, likaså fotvården. Vacker natur med gåväg runt bygget. Inga trappor, lagad mat från eget storkök och hembakta kakor. På vardagarna är DSK där från förmiddag till eftermiddag och vi kan nå dem dygnet runt, kvällar och helger när som. Dessutom betalar Älmhult mest i området! =) Ett plus är marknaden första helgen i juli som ligger precis utanför området och då gör att folk kommer in och hälsar på sina gamla vänner. Den äldsta på bygget är 106 i oktober och näst äldsta är 101... Det Du/Ni!

Johanna Falk sa...

Tack för den berättelsen! Ett exempel på en äldrevård med holistisk människosyn. Jag är hellre människa än kund när jag blir gammal.

RikardNielsen sa...

Visst finns det säkert bra kommunala äldre boende. Alltför ofta har man dock hört om tex. larm om äldreboende i tex. Göteborg och Stoclkholm.

Så det känns som att inte alla kommunala äldreboenden är lika bra och idylliska som du beskriver Camilla, men visst vorde det bra om det vore så.

Och jag skulle också kunna tänka mig att kvalitén på ett "halvbra" kommunalt äldre boende säkert är bättre än den på ett privatsierat och vinstmaximerat i stockholm´.