Lena, min Lena!

För första gången på länge sitter jag för mig själv och skrattar högt! I annat fall är det bara Jonas Gardell eller Hey Baberibas imitationen av Victoria som resulterar i aspgarv. Men nu har det faktiskt hänt igen. Lena Sundströms "Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar" är orsaken, "nu med valextra!"

Ta bara den inledande delen om elmarkanden. Hur absurt är det inte att man kan bli tvingad att betala någon anans elräkning eller hur man annars får elen avstängd. Hur stort är valet på denna marknad när jättarna Eon, Fortum och Vattenfall fullständigt dominerar? Och vad tog argumentet om att ökad konkurrens skulle sänka priserna vägen när det i själva verket har stigit? Dessutom, hur lyckades Europas samlade politiken år 1984 gå från insikten om alkoholskattens viktiga betydelse för minskad alkoholkonsumtion till medlemskap i the European Beer Club?

Men det är inte bara absurditeterna som är intressanta och lärorika utan Lena Sundströms härliga och drastiska liknelser mellan det lilla och stora som får mig att kikna av skratt. Eftersom jag har mer än sju åttondelar kvar av boken ser jag med optimism på framtiden! Tack Tomas, som gav mig boken!