Att fundera över

Det blev en lyckad 8 mars. Utöver Feministas gathering på 68:an med Carin Jämtin, Mona Sahlin och Marita Ulvskog, hamnade vi mitt i en "Ta natten tillbaka"- demonstration på Medborgarplatsen för att sedan gå vidare till Bangs 8 mars fest där inga mindre än Tina Rosenberg, Sofia Karlsson och Birgitta (blackout på efternamnet för tillfället) dök upp.

I Feministas panelsamtal fanns ett konstaterandet att kvinnor har intagit många poster i vårt parti. Det är skillnad nu, det har hänt något. Ingen kan längre säga "vi har redan testat det där med kvinnor och det funkar inte". Samtidigt är det inte självklart. Domen faller t ex alltid tyngre över en kvinna, inte minst gällde det Gudruns alkoholproblem. Kvinnor har svagare legitimitet inom de flesta tunga politikerområden, faktiskt. En man däremot kan kvinnorna se upp till och männen identifiera sig med. En kvinna som ledare utmanar både män och andra kvinnor. Kring den utmaningen är det lätt att samla ett "motstånd", något som finns inom alla organisationer och partier. Vi har sett det flera gånger, jag såg det igår, och det lär inte försvinna bara för att socialdemokraterna väljer en kvinna som partiledare.

Enda lösningen är att ge sig in i skiten och förändra, ibland hämningslöst men oftast med en klar och tydlig strävan. Jag önskar att vårt parti vinner fighten över motståndet men jag är inte säker.