De senaste decennierna har medborgarskapets inriktning förändrats. Alltmer har ett individorienterat synsätt utvecklats på bekostnad av det kollektiva medborgarskapet. Under 1990-talet genomgick välfärdstaten en svår ekonomisk kris med en stor förändring och "insikt" om välfärdsstatens begränsning. Medborgarna upplevde en osäkerhet och otrygghet i samhället. Grunden i det kollektiva tänkande rubbades och alltfler började se sig om efter alternativa lösningar. Marknadens allt större inflytande i form av att erbjuda privata lösningar sågs som en lösning för individen.
Ett ekonomiskt systemskifte genomfördes från politiskt håll under dold agenda utan demokratiskt inflytande, vilket utnyttjades i syfte att genomföra ett systemskifte även inom den gemensamma sektorn. Den ekonomiska krisen användes för att legitimera en ny politik. Det gamla systemet förklarades från politiskt håll vara ohållbart och internationella krav på förändring användes som den enda vägen att gå. Systemskiftet ansågs från delar av de politiska ledarna vara för komplicerat för medborgarna att ta ställning till, när den ekonomiska krisen var som djupast fanns minimalt med inflytande och insyn, istället ställdes krav på stabilitet från politiskt håll för att återfå trovärdigheten från den svenska ekonomin. "Okunniga medborgare" var inte efterfrågade. Här finns karaktärsdrag av den elitistiska demokratiteorin. Efter den ekonomiska krisen på 90-talet förlorade staten legitimitet, i medborgarnas ögon, att säkra och förvalta den gemensamma välfärden. Istället utvecklades alternativ som exempelvis friskolesystemet och privata sjuk- och pensionsförsäkringar som individuella lösningar på kollektiva problem. Denna utveckling pågår fortfarande, ett decennium senare, och betonar individens lösningar och valfrihet, inte gemensamma lösningar.
Författat av Johanna och Johanna en vårlik söndagseftermiddag i mars. Sedan tränade vi boxning och ropade borgerliga ministrar inför varje slag. Det var effektivt.
En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet (pdf 2,7 MB)
Inlägg
3 kommentarer:
Ja, slaveriet har faktiskt förlorat legitimitet, det är positivt. Att det fortfarande finns en del förvirrade socialistungdomar som vill leva på andras bekostnad är inget att bry sig om.
Den kommentaren säger väl allt ;)
/Socialist
Så väldigt mkt ungdom vet jag inte om jag är fortfarande. Ungdom ä man upp till 18 år och lite äldre har jag allt lyckats bli.
/Johanna
Skicka en kommentar